CHERRYPiEASS

Jag var i någon sorts collage-skola, där det var en stor fest anordnad. Jag och 5 kompisar hade våldgästat stället för vi var för gamla för att få vara där. Vi hade något kryptiskt uppdrag att utföra, men jag kommer inte ihåg vad. Vi smög omkring i korridorerna då vi plötsligt hade hittat rummet vi sökte och skyndade oss snabbt in där.
Det var ett rum likande ett allrum för studenter där man kunde sitta vid bord och plugga tillsammans, eller sitta i soffgruppen och snacka skit. Ett rätt stort rum med högt i tak och stora fönster, höga bokhyllor längs väggarna och allmänt mysigt inrett.
Plötsligt hör vi att någon kommer och vi förstår att det är någon som är ute efter oss. Vi springer och gömmer oss på olika ställen i rummet. Jag gömde mig under ett litet bord intill väggen precis bakom dörren, soffgruppen stod också väldigt nära där. En av mina kompisar gömde sig i närheten, liksom bakom soffan eller något.

En ensam kille öppnade dörren, gick in och sedan stängde den efter sig. Han såg till synes mycket ondsint och arg ut och jag förstod på en gång att det där var en fiende. Killen upptäckte ganska snabbt mig och mitt gömställe, dock inte min kompis som låg i närheten. Som försvar blev jag ruskigt arg, reste mig med bordet hängande på mina axlar och började gå emot killen som i sin tur hade börjat backa i rädsla för mig. Jag visste att här var jag tvungen att handla snabbt så jag slet av två av benen på bordet och slängde resterna på golvet, gick till attack på killen och började hejdlöst slå honom, sticka honom och totalt misshandla honom med bordsbenen jag använde som vapen.
Mina vänner kröp fram från sina gömställen och sökte febrilt efter saker att använda som vapen, för att kunna hjälpa mig mot denna fruktansvärda fiende. Men min ilska var mitt allra starkaste vapen och jag lyckades dräpa vår fiende på egen hand.

Medans mina kompisar i skräck-blandad-förtjusning jublade förstod vi också att vi genast var tvungen att springa ifrån platsen innan någon annan upptäckte oss och vad jag hade gjort. I ren och skär panik smög vi oss ut genom dörren, ut till den långa korridoren och vidare mot vad vi trodde var en utgång. I andra delen av korridoren hörde vi att det kom några andra killar, killar som vi visste var kompisar till den dräpte och vi började springa för livet. In genom en annan dörr, ned i ett trapphus och framme i en källare möttes vi av massa folk som festade järnet. I baren stod personal och serverade drinkar till alla partyprissar som dansade vilt på den öppna ytan i rummet och samtidigt stötte vi på massor med folk vi kände och som ville att vi skulle dansa med dem. Men den tiden fanns inte, vi trängde oss igenom folkhjorden och ut på andra sidan rummet.

 

Plötsligt hamnade jag ensam i ett hus som jag visste att jag inte borde vara i. Jag smög runt för att hitta en utgång då jag till min förvåning insåg att jag var inne i ett lyxsvit på ett hotell. Hur jag hade kommit dit visste jag inte.

I mitt sökande på utgång gick jag förbi små lyxiga rum fyllda med lyxiga saker. Jag passerade ett litet rum med tunna tyger hängande i taket som någon sort avskiljare/dörr och en schäslong med ett fruktfat på. Bara för att, smög jag fram till fruktfatet och knöck en vindruva och sedan ut igen. Smaskandes på en vindruva upptäckte jag att jag inte var ensam i lyxsviten. Två blonda tjejer insvept i vita handdukar stod i badrummet och hade nyss badat bubbelpool och bastat. Ännu tystare smög jag vidare och hittade ett fönster i sovrummet som jag klättrade ut genom och kom då ut på en gräsmatta strax intill bergsgatan här i sundsvall. Självklart skyndade jag mig visslande bort från platsen och tänkte samtidigt att den där lyxsviten skulle jag vilja bo i en natt. Traskandes längs bergsgatan gick jag såväl förbi hotellets entré. Jag kikade lite diskret vad den hette och la det på minnet.

Av någon anledning gick jag tillbaka till lyxsviten för att jag ville tala om för tjejerna att jag hade varit där helt osedd. Till min häpnad vad också min äldsta bror Icke där.

Jag tog fram ett foto som bevis på min vistelse i sviten och tjejerna skrattade glatt. Min bror därimot tog alltihop steget längre och fick för sig att tatuera av fotot på mig. Givetvis ville jag inte det och började frenetiskt söka efter utgång, men tjejerna tyckte att idén var ypperlig och sög tag i mig och tröck ned mig på sängen. Medans min bror tog fram en tatueringsmaskin släppte en av tjejerna mig och övertog förberedandet, så min bror i sin tur fick istället hålla fast mig. Medans tjejen förberedde maskinen tomsurrade den andra tjejen och min bror med mig så jag helt glömde bort att ha panik, men då jag hörde att maskinen var redo blev jag åter påmind om att ha panik och försökte slita mig, utan lycka. Tjejen med maskinen vad eld och lågor av elak glädje och satte sig vid mitt huvud för att provköra lite i min panna. En prick gjorde hon och jag blev fruktansvärt arg och skrek "JAG HAR DÖDAT FÖRUT OCH JAG KAN GÄRNA GÖRA DET IGEN!" och så vaknade jag..